Sanela, husvärd

Vad betyder ramadan för dig?

Det är den viktigaste perioden på hela året tycker jag. Det är bättre än semester. Det känns bättre för att det handlar om själva känslan man får av att umgås mer med familjen, när vi alla är med och äter middag, lagar mat tillsammans och pratar.

Det är en familjegrej för oss. Nu när barnen är 18-20 år är de nästan alltid borta och äter. Men när det är ramadan så är vi alltid tillsammans och äter middag.

Är det utmanande att kombinera fastan med jobb eller skola?

Det var svårt under sommarperioden, men just nu är det ganska enkelt. Det är lättare på vintern för timmarna för fastan är kortare då. Men det handlar om en inställning som man har i sig. Man ställer om mentalt till att okej nu är det fasta, så klarar man av det.

Vad ser du mest fram emot med ramadan?

Det är egentligen att återställa allt i kroppen på något sätt. För jag tycker att kroppen och minnet blir skarpare när man fastar.

Petrit, husvärd

Vad betyder ramadan för dig?

Det är en månad där man får känna av hur de fattiga har det. Så att man får en känsla för hur dem känner. Det är också en tid för att komma närmare sig själv och gud. Oftast samlas man med familjen, släkten och kompisar som man kanske annars inte hinner träffa.

Under denna period tänker man extra noggrant på det man gör.  Att du pratar fint, att du inte ska bråka med någon. Man försöker bli en bättre människa än vad man har varit förr.

Är det utmanande att kombinera fastan med jobb eller skola?

Nej inte för mig. Det är typ samma som vanligt på jobbet.

Vad ser du mest fram emot med ramadan?

Att fullborda fastan och klara av det.

Oumar, trygghetsvärd

Vad betyder ramadan för dig?

Ramadan för mig är en månad där man reflekterar över sitt eget liv. Det är en helig månad där alla försöker göra mycket gott. Och man ska försöka hjälpa de ekonomiskt utsatta, så det handlar inte bara om att inte äta eller inte dricka.

Man ska försöka göra så mycket gott som man kan och vara snällare mot varandra. Det är därför det är väldigt viktigt för mig!

Är det utmanande att kombinera fastan med jobb eller skola?

Nja, i mitt fall så älskar jag ramadan. Vissa tar ledigt, men jag jobbar gärna under ramadan. För då går tiden så mycket snabbare. När det är dags att bryta fastan så sitter jag tillsammans med mina kollegor och äter.

Vad ser du mest fram emot med ramadan?

Jag ser mest fram emot att försöka göra så mycket gott som jag kan. För det är bara en månad och sen vet man aldrig om man lever nästa ramadan. Det är så vi brukar tänka. Sen ska man undvika alla dåliga vanor som man har.

Ramadan handlar inte heller bara om att fasta, man ska försöka göra mycket gott och kanske söka svar. Så man ska inte tro att det handlar om att vi inte äter eller dricker.

Det är bra att vara nyfiken, om någon har frågor om ramadan skulle jag gärna svara på dem!

Zaid, Ung Redaktion

Vad betyder ramadan för dig?

Det är ganska viktigt för religionen och för mig. Ramadan för mig är en tid där jag spenderar tid med familjen. Det handlar inte bara om kroppen, utan också om själen. Man ska gå till moskén och be och på det sättet kan man känna sig nära Gud, i själen.

Är det utmanande att kombinera fastan med jobb eller skola?

Ja det är lite svårt att fasta på arbetet. Så när jag jobbar under ramadan utan mat kan det kännas tufft för mig. Men det är bara en månad, så man klarar sig och efter typ en vecka börjar man bli van vid det.

Vad ser du mest fram emot med ramadan?

Att komma lite närmare gud såklart. För oss muslimer är ramadan en viktig tid där man verkligen får känna hur det är att leva som fattigt och synda mindre. Mycket har hänt under ramadan enligt den islamska tron, därför betyder det mycket för oss och det är inte bara en vanlig månad.

En plats att umgås på

För Biskopare innebär brunchen en viktig social stund. För här får alla som vill två minuter att tala och dela något man vill att andra ska få koll på.

Det är en plats där man kan träffa nya människor och hitta samarbeten för olika projekt, föreningar eller jobb man är nyfiken på. Eller bara umgås med sina grannar.

– Det blir väldigt synligt, det fantastiska som sker här. Det finns så stort engagemang både bland boende, föreningar, förvaltningar, bostadsbolag och så. Allt engagemang för Biskop blir synligt när vi ses här och det blir en gemenskap. Det är grymt tycker jag, säger Randi som jobbar för Bibiloteksvännerna.

Ubah lagar 120 luncher

I förkläde bakom disken står Ubah och serverar. Hon toppar med lite extra starksås på en besökares kycklinggryta och lägger till en bit hembakat bröd.

– Det var jätteroligt idag, som ett kalas för 120 personer!, säger Ubah.

Hon var en av de fyra kvinnorna som lagade maten. Flera besökare kommer fram och för att berätta hur gott det var.

– Det är inte svårt. På tre timmar lagade vi alltihop, säger Ubah.
Idag var första gången hon lagade mat till den här brunchen. Det är ett jobb hon fått genom Randi som håller kurser för arbetssökande.

Ubah trivs bland mycket folk och tycker att det är glad stämning här på Brunchen. Folk är hjälpsamma här och vill hjälpa varandra hitta arbete berättar hon.

– Jag kom hit idag för att jag fick höra om brunchen när jag gick en kurs. Genom den kursen har jag övat på svenska och träffat många kontakter. Det var också så jag fick det här jobbet med att fixa brunchen idag. Så det är bra, säger Ubah.

En chans att nätverka

En som kommit hit idag är Zuhur. Hon har gått på Biblioteksvännernas kurs om Lokaldemokrati och fick höra att på brunchen kan man nätverka.

– Jag såg det som en chans att presentera mig själv för alla här och berätta att jag söker jobb och vad jag är bra på, säger Zuhur.

Dessutom var hon snäll och kom tidigare och hjälpte till i köket. Hon blev överraskad av hur många föreningar som kom dit med projekt på gång i området.

– Jag gillar att vi kan träffar nya människor här och lära oss många saker. Det var också kul att se när andra presenterade sina saker, säger Zuhur.

Från idé till succé

Den här idén att bjuda in boende och tjänstepersonal i området för att äta ihop och umgås började redan 2009. Men då var det Göteborgs Stad som arrangerade och kallade träffen för folkhälsofrukost.

Det blev snabbt populärt och man testade att flytta eventet till Biskopsgårdens bibliotek. Där blev det för trångt direkt.

– Från början var vi 30 som kom per gång. Nu förtiden är det till 100-120. Idag var vi 121 personer, så det är superkul, säger Randi.

Då passar de stora lokalerna på Meeting Plays bättre.

–  Det var extra kul idag när folk var så modiga och vågade ta mikrofonen och presentera sig och berätta att dom söker jobb. Det gör mig glad, säger Randi.

Vad finns det för aktiviteter att göra hos er på lovet?

Här kan du och dina vänner pyssla, göra potatistryck på tygkassar och återanvända gamla böcker genom att vika dom och skapa unika figurer. Just nu på sportlovet kan du också skapa alla hjärtans dag kort till nära och kära. Så vi har extra fokus på att vara kreativa i veckan.

Vi kör också frågesport som är en tipspromenad där man kan vinna fina priser. Nu när det är OS har vi det som tema, men det brukar handla om massa olika grejer. Barn som vill kan också få läsa sagor för våran läshund.

Vad gör en läshund?

Poängen med Läshunden Canon är att skapa en tryggare miljö för barn att läsa i.

Varför har ni en sån?

Det gör läsningen roligare när man läser inför en gullig hund. Det blir inte lika läskigt då att läsa högt inför andra om publiken är så söt och snäll. Det är ett skojigt och annorlunda sätt att uppmuntra läsning bland unga.

Har du något kul tips som många brukar missa på biblioteket?

Ifall du har ett bibliotekskort erbjuder biblioteket digitala tjänster som Cineasterna och Press Reader. Där kan du streama gratis filmer och läsa tidningar från hela världen med ditt bibliotekskort.

Trots att det finns massor med gratis kultur här är det inte många som vet att det finns.

Skoja om det svåra

Alla som har sökt jobb vet att det kan vara pressande att sälja in sig själv och behöva tävla med andra sökande. Men i teaterbubblan kan man ta en sån stressig situation som att söka jobb och leka med den, för få bort allvaret en stund.  I övningarna kan man ta ut svängarna, testa olika beteenden,  få alla jobb och aldrig vara nervös.

En av deltagarna som anmälde sig till kursen är Suzan. Hon gjort en egen kortfilm nyligen och är nyfiken på att utforska flera kreativa saker. Här på kursen har hon fått mer energi till att fortsätta söka jobb.

Producenten Anna valde temat forumteater för kursen för att det är tillgängligt sätt att berätta om viktiga ämnen med känslor. I stället för att föreläsa med fakta. Ett vanligt sätt att jobba med forumteater är göra en pjäs som slutar dåligt. Sen får publiken gripa in och hitta lösningar och berätta färdigt hur det borde sluta. Det övar deltagarna här också på.

Teater lär oss att se

Anna du är producent på Meeting Plays, hur kan man använda forumteater för att ändra saker?

– Dels är det ju när man övar på att improvisera och man tränar på det, då blir man medveten om hur olika livet kan se ut. Då lär man sig om saker, säger Anna.

Forumteater kan hjälpa till att få syn på orättvisa saker i samhället. Det kan märkas i hur och vad deltagarna berättar om sitt liv. Och den kan också visa att du inte är ensam om ett problem eller en situation.

– Då ser man att det här är inte mitt ensamma problem. Och sen blir nästa steg att fråga för att förända då,  att ställa sig frågan vad kan vi göra åt problemen? Och sen kan man lösa saker, säger Anna.

Ingenjören som hittade teatern

Efter att Suzan studerat till IT-ingenjör på Göteborgs universitet jobbade hon några år som IT-lärare. Hon har också hunnit vara språkstöd på Chalmers.

– Men ibland vill man gå till en annan plats. En annan väg. Man vill hitta något nytt. Så teater är ett spännande och nytt äventyr för mig, säger Suzan.

Även fast film- och teaterproduktion är ganska annorlunda från datorernas universum så hittade hon något där. När Suzan testade på att göra sin egna film så fastade hon för att jobba mer kreativt.

– Det var något som jag gillade. Det var något där som jag kunde hitta till, säger Suzan.

Blicken säger allt

Anna delar in gänget i två halvor, där ena halvan ska tyst improvisera en scen och den andra halvan ska sen berätta vad som hänt i scenen.

– Det är jätteroligt att jobba med kroppsspråk. Du vet ibland, när folk lyssnar så ser man att dom inte lyssnar på riktigt. Det går att avgöra bara genom att titta på dom, säger Suzan.

Sånt här får gruppen syn på när dom analyserar varandras scener och berättar vad dom ser framför sig.

– Vi kan prova sånt i teatern. Och visa hur det verkligen ligger till på riktigt, under ytan. Det visar vi också med våra ögon i hur vi tittar, säger Suzan.

Konsten att visa känslor

På en jobbintervju gäller det att presentera sig själv och veta vad man sänder ut för signaler.

– Den här kursen kommer att hjälpa oss så mycket. För när jag pratar nu kan du se att jag har energi. Det går att visa från botten av mitt hjärta att jag har något här inne som jag vill visa. Och sånt kan vi nu öva upp i teater, säger Suzan.

Med teatern kan man komma i kontakt med sina känslor och lära sig välja vad som passar att visa i olika stunder.

Energi till något nytt

På kursen slängs man in i övningar direkt. Hos Suzan har det väckt känslor som hon inte riktigt känt innan. Som att hon är nyfiken på nya saker som hon vill testa.

– Jag ser mig inte riktigt som en IT-lärare längre. Så med den här kursen vill jag få syn på fler saker som finns inom mig. Då kan jag märka vilka känslor som vaknar till och vad jag vill göra mer, säger Suzan.

Kursen har gett Suzan massa energi och för henne är framtiden full av idéer.

– Om jag drömmer så skulle vi sätta upp en föreställning på de stora scenerna i stan . Varför inte? Jag är person som har väldigt många drömmar. Om jag stöter på något häftigt som jag inte kan, då vill gå jag hem och lära mig det. Så jag säger aldrig nej, för jag vill utvecklas hela tiden, säger Suzan.

Duon som alla jublar för heter Anna-Sara och Axel. Dom är cirkusartister från Nordcirkus och eldkonstnärer.

– Det var mycket respons här idag på Länsmanstorget, så det var väldigt kul. Och det är extra kul när det är såhär mycket barn, för att dom visar väldigt starkt när dom tycker att något är häftigt, säger Axel.

– Ja det var så fint. Jag tankar energi när jag går ut på scenen och får se folks ansikten. När man får ögonkontakt och ser att det händer något både på insidan och utsidan hos dom i publiken, säger Anna-Sara.

Eldens dragningskraft

Trots att dom är proffs på det här och får hela området att jubla, så var det lite av en slump för båda att jobba med eld och cirkus.

– Jag råkade hamna på en cirkusträning en gång. Så blev jag kär i en eldartist. Då började jag med eldkonst själv. Nu är det sex år sedan vi gjorde slut. Men jag bara fortsatte. Jag blev kär i elden istället, säger Anna-Sara och ler.

– Jag har alltid tyckt om eld och att göra brasor. Sen var jag på ett seglarläger, där en av instruktörerna som höll på med eldkonst. Och det tyckte jag var häftigt. Så då lärde mig det där, säger Axel.

Den viktiga elden

Anna-Sara tycker också att det är något speciellt att vara nära eld. Hon tror att många tycker att det är spännande för att vi alltid haft med oss elden genom historien. Människor har alltid fascinerats av eld och varit beroende av den för att överleva. 

– Att uppträda med eld är för mig att vara i kontakt med mänskligheten i mig, säger Anna-Sara.

Så hur känns det att trixa med eld och sluka den?

– Det är såklart varmt och så hörs är ett speciellt ljud när man snurrar eld runt sig. Att sluka eld är en speciell teknik som jag har tränat mycket på. Man blåser ut elden fort, så att den är väldigt kort tid i själva munnen på mig, säger Anna-Sara.

För att lära sig detta krävdes olika sorters träning.

– Man måste träna upp tekniken med elden, men mest måste man träna mentalt för att lära sig bli vän med elden. För att först är man ju såklart är instinktivt rädd för elden. Och det ska man ju vara, säger Anna-Sara.

En massa, massa övning

Bakom dom här tricken ligger många, många timmar av träning och övningar på säkerhetstänk.

Anna-Sara och Axel berättar att dom har med en eldvakt till showen, för att man måste ha med någon som vet hur man släcker eld snabbt och kan skydda sina jobbarkompisar. Det måste också finnas brandfilt bredvid scenen och så måste vädret vara rätt för att det ska vara säkert för att köra eldshowen.

Vill man lära sig eldkonst måste man gå en kurs på cirkusskola, men man får inte bara testa det hemma för då är det farligt.

Angelo, 13 år

Vad gillar du med boxning?

Boxningen räddade mitt liv. För när jag boxas mår jag bra. Det var en period där jag blev mobbad i skolan och det var därför jag började med boxning.

Varför boxning?

Det är en sport där man bara kan skylla på sig själv när man har förlorat. Man kan inte skylla på sina kamrater utan man måste ta ansvar själv, för det som går bra och dåligt och jag gillar det.

Jag vill ju bli proffs inom boxning. Just nu det ser helt okej ut, men jag hoppas att jag kommer gå långt.

Vad betyder den här boxningsklubben för dig?

Den här boxningsklubben är ”ten” för mig, asså när jag kommer hit mår jag bra.

Hugo, 12 år

Vad gillar du med boxning?

Jag gillar att se när jag utvecklas. För jag tränar mycket, så jag kan märka skillnaden när jag tränat mer.

Varför boxning?

Det är kul bara. Jag gick i fotboll ett tag men det var tråkigt. Men asså boxningen gillar jag verkligen.

Vad betyder den här boxningsklubben för dig?

Den betyder mycket för mig för jag har gått här i två år nu. Och klubben är jättebra.

Omar, 13 år

Vad gillar du med boxning?

Jag gillar att man tränar hårt här och att man får köra matcher.

Varför boxning?

För att det är tufft och jag gillar det där med att träna hårt. Jag vill träna mig till SM och så vill jag vinna OS!

Vad betyder den här boxningsklubben för dig?

Det betyder mycket för mig. Det är ett extra hem för mig. Jag har varit här länge.

Vardagslivet ska bli bättre

Idil samlar ihop sina deltagare för fika och samtal. Hon har ett tydligt mål med den här kursen, att familjerna ska kunna hjälpa sina barn att lyckas bättre i skolan.

Många ungdomars skola och liv ser helt annorlunda ut idag om man jämför med hur det var för deras föräldrar. Därför är det värdefullt att som familj veta hur man kan finnas där och hjälpa till.

På kursen får man information olika studietekniker, läxhjälp och fritidsaktiviteter som finns att få gratis. Man blir också tryggare av att lära känna andra familjer som man kan få stöttning av och prata med.

Idag har sociala medier blivit en stor del av många ungas liv. Därför är det viktigt att vuxna vet om hur gängkriminella kan rekrytera på sociala medier och hur man som vuxen kan vara ett skydd mot det.

Den viktiga fritiden

På kursen får man också tips för att hitta fritidsaktiviteter som kan passa för familjen, för att vardagen ska bli så kul som möjligt.

För livet är ju inte bara skolan. Barnen behöver få upptäcka olika sätt att ha roligt utanför klassrummet för att hämta energi och tänka på annat.

Det kan vara utvecklande att spela fotboll, gitarr eller vara med i någon förening som man gillar. Då får barnen en plats att vara på fritiden och ha roligt på och träffa nya vänner.

Idil, projektledare

Vad ger den här kursen till Biskopsbor?

Jag tror den ger framtidstro och gemenskap framför allt. Många föräldrar uttrycker att dom är så glada att kunna vara här.

Dom tycker att det är skönt att komma ut från hemmet och slippa tänka på mat för en kväll. Och deras barn följer med och går på vår barnaktivitet och får middag här, så kan föräldrarna få en stund för sig själva. Det uppskattas av våra deltagare.

Och den här kurser visar att det finns möjlighet för en bättre framtid för alla. Många föräldrar säger på utvärderingen att dom känner sig starkare i sina föräldraskap efter kursen.

Deka, deltagare och mamma

Vad har varit bra med den här kursen?

Det som har varit särskilt bra för mig är att jag har lärt mig om lås för skärmtid på mobilen. Det har verkligen varit en utmaning för oss hemma mig med tonåringarna. Så det hjälper oss föräldrar jättemycket att kunna säga ”nu är det läxa, ingen mer mobil”.

Hur har kursen hjälpt er mer i vardagen?

Det har hjälpt oss med studietekniken. Vi har lärt oss att skumläsa först och sen läsa igen. Mitt barn har en diagnos så vi har fått olika tips på hur vi kan göra för att plugga på enklare sätt.

Vad tror du att hjälpen betyder för barnen?

Om vi får hjälp som föräldrar att få in all kunskap och inte missar något, så hjälper vi självklart våra barn.

Hade jag inte vetat om dom här gratis apparna som man kan plugga med hade det varit svårare faktiskt. Vi har börjat använda Magma och Svensk inläsningstjänst och ljudböcker till exempel.

Starka mammor gör familjen trygg

Under tolv veckor får en grupp mammor i Biskopsgården träffa socialtjänsten, polisen, bostadsbolag och träningsexperter. Gruppen diskuterar allt från föräldraskap till hälsa och kost. Man lär sig viktiga saker om hur samhället är organiserat och vilket stöd som finns att få i svåra situationer.

Tanken är att kvinnorna som går programmet ska känna sig trygga med att lita på viktiga samhällsfunktioner och vända sig till myndigheter om det behövs. 

– När man vet hur man ska göra för att lösa problem som uppstår i livet så får man mer makt också, säger Linn som är projektledare på Mamma United.

Kursen prioriterar mammorna för att Mamma United har sett att när en mamma mår bra, är trygg och har rätt förutsättningar och en egen röst så påverkas hela familjen positivt av det.

– Mamman är en väldigt viktig central aktör i hela samhället men också i familjen. Och vi ser en direkt koppling att om en mamma mår bra så mår också barnen bra, säger Linn.

En trygg plats att prata svenska på

– Jag ville gå kursen för att utveckla min svenska och öva på språket. Och så ville jag få ny information om samhället och lära känna andra mammor som jag kan bygga ett nätverk med. För om vi känner varandra blir vi starkare tillsammans. Det gör barnen tryggare också, säger Basema.

Ett nytt samhälle att vara mamma i 

– Eftersom att vi inte fick använda internet i Syrien där jag växte upp var allt här så nytt för mig när jag kom hit 2018, säger Basema.

Hon fick snabbt lära sig om internet, alla appar på mobilen och svensk samhällsinformation. Och det nya språket och den nya kulturen fortsätter hon att lära sig om.

– Jag var lärare i mitt hemland men här har jag massor att lära mig, säger Basema.

Kompisen Arwa är också från Syrien och nickar över hur mycket som dom har behövt sätta sig in i.

– Ja det är helt annorlunda här än i Syrien. Vi som är nya i Sverige måste veta vad som händer runt omkring oss.

Det är utmanande ibland att lära känna en helt ny kultur tycker Arwa.

– Men här på Mamma United har vi lärt oss mycket om samhället och om Sverige. Hur man hanterar problem, hur man tar hand om barnen och så. Det finns mycket fina grejer här i svenska samhället, säger Arwa.

Kunskap ger frihet 

Det här med att bli delaktig i samhället ser Arwa som en viktig sak.

– Jag känner att jag kan klara mig bättre i samhället efter dom här träffarna. För att jag har lärt mig om flera myndigheter och organisationer och vad dom jobbar med och hur dom kan hjälpa mig, säger Arwa.

I den här gruppen känner hon att hon lärt sig saker som gör henne till en bättre mamma som kan fortsätta att utvecklas.

– Och man blir stark när man vet mer, det har vi fått lära oss på Mamma United. Jag vill gå fler kurser om det kommer för att ledarna är så bra!, säger Arwa.

Boxningen gav Johan ett mål 

Inne på Hisingens Boxningsklubb är det fullt av folk. Föräldrar kollar på ungdomarna som värmer upp och barn letar rätt handskar till träningen. På en kväll kan det vara runt 100 personer i olika åldrar som tränar här. 

Själv hittade Johan till boxningen när han var elva år. Där fanns det snälla, trygga vuxna som trodde på honom.

– När jag var ung och boxades så var det ett sätt för mig att hitta en egen riktning i livet. Någonting att hålla sig till. Det fick mig att hålla mig borta från mycket dumheter. Man hade något att fokusera på och man hade sina mål hela tiden, säger Johan.

Blev själv tränare

Johan kommer ihåg stressen under pandemin när klubben riskerade att stängas ner. För honom som tränat boxning i 22-år kändes det bara fel att området skulle förlora klubben som betyder så mycket för så många.

– Den äldre tränaren Kenneth kunde ju inte fortsätta längre. Så det blev ju så att vi stod inför ett beslut, skulle vi lägga ner då eller hur skulle vi göra?, säger Johan. 

Då bestämde sig vännerna och boxarna Ahmed, Ted, Amir och Johan för att själva göra något åt saken. Dom lade sina egna boxningskarriärer åt sidan och blev tränare i stället. Klubben var räddad.

Dom hade alla spenderat mycket tid i klubben och tyckte att det var viktigt att någon från området tog över, som kände stället och människorna där.

En klubb med gemenskap 

En viktig sak som all sport gör för barn och ungdomar är att ge dom något att göra utanför skolan. När det är träning på kvällen och match eller turnering på helgerna, då har man något att engagera sig i.

– Och så är du runt omkring andra trygga vuxna som tar hand om dig och fostrar dig. Dessutom är du med dina kompisar i klubben som du kan hålla dig till, säger Johan.

Träningen ger mer än boxning

Johan tycker att boxningsklubbar, fotbollsföreningar och fritidsgårdar får alldeles för lite uppmärksamhet, med tanke på hur mycket sånt betyder för unga.

– Man pratar knappt om hur viktiga föreningar är och hur mycket skillnad dom gör för barn i deras liv, säger Johan.

Barnen som tränar här lär sig mycket. Förutom en massa teknik inom sporten lär man sig disciplin och att visa respekt för andra.

– Dom är på en trygg plats här. Ungdomarna slipper hänga runt ute eller bara sitta hemma framför en skärm. Så det blir väldigt meningsfullt den tiden när dom är här, säger Johan.